Färska räkor

Färska räkor (Pandalus borealis)

Nordhavsräkan är i levande tillstånd blekrosa och transparent. Kokt får den en markerad, jämn röd färg och ju större djup räkan levt på, desto djupare röd färg. Kännetecken är de långa antennerna och det kraftiga pannhornet. Räkan kan bli 185 mm lång.

Nordhavsräkan förekommer i Nordsjön, Skagerrak, och Kattegatt. Nordhavsräkan är en hermafrodit. Det innebär att den som liten fungerar som hanne för att efter ca 2,5 år byta kön och övergå till att vara hona, vilket den sedan fortsätter att vara under resten av livet. Räkorna parar sig på hösten och lägger i våra svenska vatten ut sin rom under buken under oktober-november. Rommen kläcks under mars-april och larverna simmar fritt. Den utlekta honan äter nu för att bygga upp ny rom. Rommen läggs under huvudskölden och kallas för ”huvudrom”. Hos den kokta räkan ser den ut som en orange klump i huvudet. Utlekta honräkor är ofta svarta under huvudskölden eftersom frånvaron av rom gör att mage och tarm, som ligger under huvudskölden, syns tydligt. Har räkan då ätit mörka plankton kommer detta att synas mycket tydligt. Räkan fiskas med trål och bästa säsong är höst, vinter och vår.

Höst/Vinter
Räkan har lagt sina befruktade ägg under buken. Den nylagda rommen är orange och innehåller den näring som larven skall leva på under utvecklingen. Ju mindre näring som finns kvar i ägget, desto mer grå blir rommen. Larven växer och näringen tar slut.

Vår
Räkan har kläckt ut alla sina ägg och det som nu tydligt syns under huvudskalet är lever och mage. Äter räkan nu mörka plankton, blir den alldeles mörk i huvudregionen. Den mörka färgen är alltså en konsekvens av räkans livscykel! De nykläckta larverna har startat sitt liv som frisimmande djurplankton.

Sommar
En liten orange klump i räkans huvud växer sig allt större. Det är den obefruktade rommen som är placerad strax ovanpå räkans mage och lever. På senhösten är rommen som störst och fyller hela utrymmet under huvudskölden.

Räka på andra språk
Engelska: Deep water prawn
Tyska: Garnele
Franska: Crevette

Fångstzoner

I takt med att fisk och skaldjur allt mer betraktats som en ändlig och hotat resurs har ett allt större behov av bättre kunskap om fiskens och skaldjurens fångstplats uppstått. Detta behov bara ökar och blir allt viktigare över tiden i takt med att större kontroll av fisket eftersträvas. Informationen om fångstplats/ursprungsland följer fisken genom alla distributionsled och bygger på FAO:s indelning av jordens hav.

Tre uppgifter är obligatoriska för att fiskvaror ska få säljas:
Handelsbeteckning
Produktionsmetod (viltfångad eller odlad)
Fångstzon för vara fiskad i havet, eller ursprungsland för sötvattensfisk eller odlad vara

Handelsbeteckning

Varje land fastställer de nationella handelsbeteckningar som ska användas för vissa fiskarter och i Sverige gäller den lista som Livsmedelsverket upprättat, och som återfinns i SLV FS 2001:37 (H136). Handelsbeteckning för nya arter fastställs också av Livsmedelsverket efter ansökan eller anmälan från branschen eller enskilt företag. För fisk som säljs i Sverige ska den svenska beteckningen användas medan det vetenskapliga (latinska) är frivilligt att ange vid försäljning i konsumentledet, men det ska finnas med i märkning eller handelsdokument i tidigare led.

Produktionsmetod

Här anges om fisken är fiskad i havet, i sötvatten, eller om den är odlad. Följande nomenklatur ska användas enligt förordning 2065/2001:
fiskad
fiskad i sötvatten
odlad

Fångstzon/Ursprungsland

Fångstzon/Ursprungsland För havsfångad fisk är det obligatoriskt att ange platsen för fångsten med användandet av de fångstzoner som är listade i bilagan till Kommissionens förordning med ursprungsmärkning (EG 2065/2001). Närmare uppgift om ursprung utöver fastställda fångstzoner får lämnas frivilligt. Fångstzonen ska anges med sitt svenska namn (inte FAO-område) för att kunna förstås av konsumenten. Oftast anges båda uppgifterna.

Fångstzoner med definitioner
FAO nr Område
21 Nordvästatlanten
27 Nordostatlanten
27.IIId Östersjön
31 Västra mellersta Atlanten
34 Östra mellersta Atlanten
41 Sydvästra Atlanten
47 Sydöstra Atlanten
37.1, 37.2, 37.3 Medelhavet
37.4 Svarta Havet
51 och 57 Indiska Oceanen
61, 67, 71, 77, 81, 87 Stilla Havet
48, 58, 88 Antarktis

Gränserna är klart definierade och gränsen mellan fångstzon 27 och 27 IIId Östersjön definieras enligt följande:

En linje från Falsterbo fyr på Sveriges sydvästra kust över södra inloppet till Öresund till Stevns fyr på Själland; sedan längs Själlands sydöstra kust; sedan över Storströmmens östra inlopp; sedan längs Fasters östra kust till Gedser Odde; sedan ner till Darsser Ort på Tysklands kust.

För sötvattensfångad och odlad fisk ska anges ursprungsland i stället för fångstzon.

För vattenbruksprodukter anges det land där produkten genom sitt slutliga utvecklingsskede.

Om uppfödningen ägt rum i flera länder, får dess övriga länder också anges i märkningen, om det medlemsland där produkten säljs medger det. Det är tillåtet att ange ett mer precist fångstområde eller geografiskt område (t.ex. odlad röding från Jämtland, torsk fiskad i Nordsjön).

För mer information, gå in på www.svenskfisk.se eller Livsmedelsverket, www.slv.se