MARULK (Lophius piscatorus)

Marulken har en bred och tillplattad kroppsform. Det stora och breda huvudet, med en kolossal mun, utgör nästan hälften av kroppslängden. De tre första fenstrålarna på ryggfenan är fria och bildar kraftiga ”fiskespön”. På undersidan finns kraftiga bukfenor som gör att fisken lätt kan lyfta sig från underlaget. Färgen på ovansidan är vanligtvis rödbrun, brungrå eller brunsvart och på undersidan kritvit. Den är väl kamouflerad när den ligger på botten. Marulken kan väga upp till 60 kg och bli 1,7 m lång. Vanligtvis väger den 3-6 kg i våra vatten.

Marulken förekommer i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt och är också en tillfällig gäst i Öresund och sydöstra Östersjön. Helst ligger den dold bland alger eller nedgrävd i lera, sand och dy.

Marulken är en dålig simmare. Den ägnar mesta delen av sin tid med att lurpassa på byten. Den kan sluka byten som är nästan lika stora som den själv. Fisken har ett brett näringsval. Leken sker på djupt vatten under februari-augusti och äggen läggs i ca 10 m långa slemband som flyter vid ytan. Larverna liknar den vuxna fisken först när de är ca 8 cm långa. Köttet hos marulken är vitt, sött och fast och jämförs ofta med hummerns.

Säsong och fångstmetod Marulken smakar bra hela året. Något riktat fiske efter marulk förekommer inte. Arten tas främst som bifångst i trål och garn vid annat fiske.

Marulk på andra språk

Engelska: Anglerfish
Tyska: Seeteufel
Franska: Baudroie commune

Fruktspäckad marulk med pepparrotssallad och laxromsyoghurt

Detta behöver du:
4 portioner

2 x 300 g marulk
torkade aprikoser och plommon
salt och peppar
2 msk olivolja
aluminiumfolie

ca 8 potatisar, skalade och tärnade
2 morötter, skalade och tärnade
8 gröna sparris skurna i bitar
sugar snap beans alt. sockerärtor
1 rödlök skuren i grova bitar
50 g smör
2 dl riven pepparrot
salt och peppar

Laxromsyoghurt
2 dl grekisk yoghurt
1 citron, tvättad
2 msk laxrom
salt och peppar

Fångstzoner

I takt med att fisk och skaldjur allt mer betraktats som en ändlig och hotat resurs har ett allt större behov av bättre kunskap om fiskens och skaldjurens fångstplats uppstått. Detta behov bara ökar och blir allt viktigare över tiden i takt med att större kontroll av fisket eftersträvas. Informationen om fångstplats/ursprungsland följer fisken genom alla distributionsled och bygger på FAO:s indelning av jordens hav.

Tre uppgifter är obligatoriska för att fiskvaror ska få säljas:
Handelsbeteckning
Produktionsmetod (viltfångad eller odlad)
Fångstzon för vara fiskad i havet, eller ursprungsland för sötvattensfisk eller odlad vara

Handelsbeteckning

Varje land fastställer de nationella handelsbeteckningar som ska användas för vissa fiskarter och i Sverige gäller den lista som Livsmedelsverket upprättat, och som återfinns i SLV FS 2001:37 (H136). Handelsbeteckning för nya arter fastställs också av Livsmedelsverket efter ansökan eller anmälan från branschen eller enskilt företag. För fisk som säljs i Sverige ska den svenska beteckningen användas medan det vetenskapliga (latinska) är frivilligt att ange vid försäljning i konsumentledet, men det ska finnas med i märkning eller handelsdokument i tidigare led.

Produktionsmetod

Här anges om fisken är fiskad i havet, i sötvatten, eller om den är odlad. Följande nomenklatur ska användas enligt förordning 2065/2001:
fiskad
fiskad i sötvatten
odlad

Fångstzon/Ursprungsland

Fångstzon/Ursprungsland För havsfångad fisk är det obligatoriskt att ange platsen för fångsten med användandet av de fångstzoner som är listade i bilagan till Kommissionens förordning med ursprungsmärkning (EG 2065/2001). Närmare uppgift om ursprung utöver fastställda fångstzoner får lämnas frivilligt. Fångstzonen ska anges med sitt svenska namn (inte FAO-område) för att kunna förstås av konsumenten. Oftast anges båda uppgifterna.

Fångstzoner med definitioner
FAO nr Område
21 Nordvästatlanten
27 Nordostatlanten
27.IIId Östersjön
31 Västra mellersta Atlanten
34 Östra mellersta Atlanten
41 Sydvästra Atlanten
47 Sydöstra Atlanten
37.1, 37.2, 37.3 Medelhavet
37.4 Svarta Havet
51 och 57 Indiska Oceanen
61, 67, 71, 77, 81, 87 Stilla Havet
48, 58, 88 Antarktis

Gränserna är klart definierade och gränsen mellan fångstzon 27 och 27 IIId Östersjön definieras enligt följande:

En linje från Falsterbo fyr på Sveriges sydvästra kust över södra inloppet till Öresund till Stevns fyr på Själland; sedan längs Själlands sydöstra kust; sedan över Storströmmens östra inlopp; sedan längs Fasters östra kust till Gedser Odde; sedan ner till Darsser Ort på Tysklands kust.

För sötvattensfångad och odlad fisk ska anges ursprungsland i stället för fångstzon.

För vattenbruksprodukter anges det land där produkten genom sitt slutliga utvecklingsskede.

Om uppfödningen ägt rum i flera länder, får dess övriga länder också anges i märkningen, om det medlemsland där produkten säljs medger det. Det är tillåtet att ange ett mer precist fångstområde eller geografiskt område (t.ex. odlad röding från Jämtland, torsk fiskad i Nordsjön).

För mer information, gå in på www.svenskfisk.se eller Livsmedelsverket, www.slv.se